10 november 2026

    Ett välkänt varumärke som saknas i beslutsögonblicket. Vad ”Polski Portret Generatywny” lär oss om aktiveringsgapet

    En modell kan känna till ett varumärke utan att nämna det när användaren söker en lösning. Grzegorz Miłkowskis studie visar var gapet uppstår och hur det kan mätas.

    Svart bakgrund med frågan om modellen använder ett välkänt namn i svaret och gröna punkter i ett rutnät
    Bild: Brand Semantics. Baserad på Grzegorz Miłkowskis studie ”Polski Portret Generatywny”

    En stor språkmodell kan utan problem berätta ett varumärkes historia och räkna upp dess viktigaste framgångar. Men när användaren frågar efter ett konkret val försvinner samma varumärke ur svaret. Det finns ett gap mellan att känna till ett namn och att använda det – ett gap som är lätt att missa om vi bara undersöker frågor som uttryckligen handlar om varumärket.

    I rapporten ”Polski Portret Generatywny” visar Grzegorz Miłkowski, studiens och rapportens författare, den här skillnaden med Polen som exempel. Studien undersöker hur landet representeras i svar från sex språkmodeller, men resultaten väcker också en viktig fråga för företag, städer och institutioner: nämner modellen oss när vi kan vara till nytta för den som fattar ett beslut?

    Två sorters närvaro

    I huvudstudien gav sex modeller – ChatGPT, Gemini, Claude, Perplexity, Grok och DeepSeek – 8 400 svar på 1 400 frågor på 11 språk, som representerade 12 marknader. Hälften av frågorna handlade om privatpersoners behov och hälften om företagsbeslut. Merparten av rapportens procentuella resultat kommer från detta material. Tillsammans med kompletterande mätningar, däribland ett separat företagstest och tematiska mätningar, omfattade hela undersökningen över 14 500 svar. En av de kompletterande mätningarna undersökte vilka personer, varumärken och symboler modellerna nämner när de får en direkt fråga om Polen.

    Den här skillnaden är grundläggande. Frågan ”Vad är Polen känt för?” mäter vilka associationer som finns tillgängliga. Frågan ”Vad kan man göra i Warszawa under tre dagar?” eller ”Var bör man etablera en fabrik?” visar vilka associationer modellen kan omsätta i ett svar. Rapporten gäller svar som hämtats via programmeringsgränssnitt under en viss tidsperiod. Den mäter varken människors åsikter eller effekten av marknadsföringskampanjer.

    I den kompletterande mätningen ”Polen på direkt fråga” nämndes Chopin, Wałęsa, Kopernikus och Johannes Paulus II i 144 av 144 svar när modellerna fick frågan om de mest kända polackerna. I en delmängd med 1 116 praktiska svar från huvudstudien, utvalda så att namn naturligt skulle kunna förekomma, nämndes Kopernikus i 4,5%, Skłodowska-Curie i 0,8%, Lem i 0,2% och Chopin i 12%.

    Diagrammet jämför andelen svar på direkta frågor om Polen med praktiska svar som innehåller personnamn och varumärken. Urvalen har olika nämnare

    Diagram 6.2 ”Aktiveringsgapet”. Källa: Grzegorz Miłkowski, ”Polski Portret Generatywny”, s. 50

    Värdena ska inte subtraheras från varandra som om de vore resultat från samma test: frågorna, datumen och nämnarna skiljer sig åt. Jämförelsen visar ändå en tydlig kvalitativ skillnad. Ett namn som modellen kan ta fram på direkt fråga behöver inte förekomma i svaret på ett praktiskt problem.

    Rapportens författare kallar detta aktiveringsgapet. Begreppet är användbart i varumärkesstrategin eftersom det skiljer igenkänning från närvaro i en situation där mottagaren faktiskt kan ha nytta av en produkt, tjänst eller kunskap.

    Samma modell, en annan fråga

    Det tydligaste testet av den här tesen finns i själva huvudstudien. När de sex modellerna besvarade 12 frågor om ”vad Polen är känt för i dag” förekom polska spel i 86,1% av 72 svar. I de 1 116 praktiska svaren förekom de inte en enda gång. Även dessa delmängder har olika syften, och de praktiska frågorna handlade inte om spel. Resultatet säger därför något om vilka situationer som ingick i studien, inte om CD Projekt eller The Witchers möjliga närvaro i AI i stort.

    Den reservationen är värdefull även utanför studien om Polen. Om vi frågar modellen ”känner du till vårt företag?” undersöker vi framför allt om den kan beskriva det. Vill vi förstå möjligheten att dyka upp i kundernas svar måste vi fråga om deras uppgifter – utan att nämna varumärket.

    Dörrarna som släpper in ett namn i svaret

    Varför förekommer Chopin oftare än andra personer ur den polska kanon? Bland de 134 praktiska svar som innehöll hans namn nämndes Warszawa eller Żelazowa Wola i 97%. Chopin kopplas till konserter i Łazienki, sevärdheter och konkreta resplaner. Solidaritet och Wałęsa kommer in via Gdańsk och varvet, Kopernikus via Toruń och Frombork.

    Diagrammet visar hur ofta Chopin förekommer tillsammans med Warszawa eller Żelazowa Wola, och Solidaritet och Wałęsa med Gdańsk eller varvet

    Diagram 6.3 ”Dörrarna”. Källa: Grzegorz Miłkowski, ”Polski Portret Generatywny”, s. 51

    Med varumärkessemantikens språk handlar det om relationer mellan entiteter – igenkännbara personer, organisationer, platser, produkter och begrepp. Relationen ”Chopin – Polen” är allmän. Kedjan ”Chopin – Warszawa – Łazienki – konsert under en resa” kan användas som svar på en konkret avsikt.

    Det betyder inte att man kan lägga till några namn på en webbsida och styra modellen. Sambanden måste vara sanna, tydliga och belagda i trovärdiga källor. Men det är värdefullt att veta vilka samband som redan fungerar och vilka som saknas i frågor som är viktiga för varumärket.

    Företagets storlek räcker inte

    Samma mekanism syns i rapportens företagsdel. I en separat företagsmätning nämnde modellerna KGHM i 144 av 144 svar när de fick en direkt fråga om de största polska företagen, PGE och PKO Bank Polski i 143 och PZU i 139. I huvudstudiens 4 200 praktiska svar om företag förekom KGHM 21 gånger, PKO 15 gånger och PZU en gång.

    Aktörer med tydlig koppling till en viss uppgift förekom betydligt oftare: Krajowy Rejestr Długów i 143 svar, BIG InfoMonitor i 97, Polskie Sieci Elektroenergetyczne i 95 och No Fluff Jobs i 71. KRD kan vara ett alternativ när man ska kontrollera en affärspartner, PSE vid frågor om elnätet och No Fluff Jobs vid rekrytering.

    Utdrag ur rapporten jämför KGHM, PKO och PZU vid direkta frågor med KRD, BIG InfoMonitor och No Fluff Jobs i praktiska svar

    Utdrag ur kapitel 10.5. Källa: Grzegorz Miłkowski, ”Polski Portret Generatywny”, s. 152

    Det här är ingen rangordning av organisationernas värde. Det visar hur viktig den roll ett namn har i en viss situation är. Ett varumärke kan vara enormt och ändå sakna en ”dörr” in till frågorna i studien. Ett mindre varumärke kan i stället ha en funktion som är lätt att lyfta fram i ett svar.

    Så undersöker du ditt eget varumärkes aktiveringsgap

    Börja med en karta över beslutssituationer, inte en lista med allmänna frågor om företaget. Skilj mellan frågor utan varumärkesnamn, där varumärket skulle kunna föreslås, och frågor som innehåller namnet och visar hur modellen beskriver det. Det här ligger nära hur vi beskriver skillnaden mellan SEO-arbete och att undersöka hur ett varumärke representeras i AI.

    En komponenttillverkare kan till exempel undersöka frågor om certifierade leverantörer, produktionskapacitet, leveransprecision och leveransmarknader. Ett universitet kan undersöka frågor om utbildningar på ett visst språk, studieavgifter och levnadskostnader. En stad bör titta närmare på scenarier som en weekendresa, en familjeresa eller en resa till ett evenemang.

    För varje svar är det värt att notera mer än bara om varumärket nämns. Rekommenderas det? Vilken roll får det? Vilka egenskaper och konkurrenter kopplas till det? Vilka källor stöder svaret? Förväxlar modellen erbjudandet eller tillskriver varumärket inaktuell information? Övervakning av modellsvar är meningsfull när samma scenarier följs upp i återkommande mätningar.

    Nästa steg handlar om material som varumärket kan ta fram. Ett väl beskrivet användningsfall kopplar samman företagsnamnet med ett problem, en lösning, en plats och belägg. För en leverantör kan det handla om standarder, certifieringens omfattning, produkter, referenser och begränsningar. För en turistorganisation kan det vara konkreta resvägar, datum, kostnader och praktisk information på mottagarens språk.

    Rapporten visar samtidigt var sådana rekommendationer tar slut. Av 30 svar på frågor om certifierade underleverantörer förekom polska företag i fem. Studien fastställer inte om orsaken var brist på material på nätet. Den pekar däremot ut en beslutssituation där det är värt att granska kvaliteten på tillgängliga belägg och mäta svaren på nytt.

    Närvaro är en process, inte ett tillstånd

    Modellversioner och urvalet av källor förändras. Ett enskilt svar kan vara en intressant observation, men beskriver inte varumärkets långsiktiga position. Vi behöver en daterad, återkommande mätning med jämförbara frågor, marknader och modeller – och med svarsinnehållet bevarat.

    ”Polski Portret Generatywny” visar att igenkänning bara är en dimension av representation. Den viktigare frågan är: vid vilket beslut bedömer modellen att vårt namn är användbart – och varför?

    Grzegorz Miłkowskis fullständiga rapport, metodbeskrivning och källmaterial finns på projektets webbplats. Läs mer om vårt sätt att undersöka varumärken på Brand Semantics blogg.



    COO Brand Semantics

    Medgrundare av Brand Semantics. Aktiv inom marknadsföring sedan 2009. Utbildare och strateg. Utforskar nya områden inom modern marknadsföring. Integrerar kunskap från olika fält och omvandlar den till affärslösningar för kunder.